Jimmy "Krigare" Walfridsson

Nu har jag bestämt mig, jag har målen satta och jag är redo att köra på!
Det var i måndags som jag tog tag i mitt nya eller rättare sagt mitt gamla liv som jag hade för ca 1månad sen.
Jag gav mig ut och traskade bort till gymmet, som tur är ligger det bara ca 1minuts promenad bort.
Men ack så jobbigt ändå då man måste dra på sig alla kläder och vinterjacka med tillbehör.
Jag lämnar fram mitt medlemskort till ett välbekant ansikte bakom receptionsdisken och hälsar artigt tillbaka.
Går ner för rullbandet ner mot källaren eller "grotttan" som jag kallar den, in i omklädningsrummet för att hänga av mig alla dessa kläder jag var tvungen att dra på mig två minuter tidigare.

Jag plockar fram min vattenflaska och och låser in mina saker i skåpet och går och fyller på min flaska.
Nu börjara jag känna känslan komma tillbaka. Äntligen... tillbaka där jag trivs som fisken i vattnet eller älgen i skogen, tänker jag.
Jag går ut mot gymmet ser på håll något ansikte jag känner igen, men ingen jag brukar hälsa på.
Nu jäklar kör vi, upp på löpbandet för att få upp värmen.
Ca 10minuter senare går jag bort mot vikterna och rekar vilket som är ledigt...
Inga bänkar lediga så jag tar mig bort till bänkpressen men jag hade tänkt mig hantelpress egentligen.
Ok, bara att ta tjuren vid hornen och lägga på lite vikter sådär försiktigt, har ju inte kört på ett tag.
Första setet känns bra inga problem detta ju, det känns som igår.
Kör 2 lätta set som jag brukar för att sen öka vikten något och sen är passet igång.
Jag ser mig om kring mellan seten och ser fler personer jag känner igen, sträcker upp handen och hälsar på ett par stycken.
Men jag tar inte mig tid att gå fram och säga hej och skaka hand för det förstör bara min träning.
Snacka det kan vi göra innan eller efter då har jag tid för andra än mig själv.

Det jag tycker är det ironiska nu när man kör precis efter nyår är att alla dom som var rättså vältränade innan jul när jag tog en lättare paus från gymmet och man kommer tillbaka nu, är att det finns dom som gått ner så oerhört mycket i muskelmassa om inget annat.
Tänker närmast på en kille/man i 40-årsåldern som jag sett springa där nere i "grottan" många gånger.
Han tränar med sin tjej/kvinna och just han var här denna måndag.
Då märker man hur mycket skit han stoppat i sig innan och så snabbt det går ur kroppen, till vilken nytta stoppar man i sig detta!?
Lägger en snabb tanke mellan setet att, wow, vad liten han är egentligen (man slutar aldrig förvånas år efter år)...
Jag lägger mig igen i bänkpressen och kör mitt.
Går in i mig själv och bara tänker på min träning och kör på hela passet som bestod av bröst och triceps.
Var klar på ca 45min med uppvärmningen.
In i omlädningsrummet för att dra på sig alla kläder igen för att sen gå hem och duscha och äta.
På vägen hem tänker jag som så många gånger förr, att så ska inte jag vara när jag är i 40-årsåldern.
Springa på ett gym och spänna mig inför några smågrabbar och hoppas att det finns någon tjej som eventuellt tittar på mig.
Då vill jag ha en villa och ett eget gym i en källare eller nåt. Inget avancerat bara där finns nåt att lyfta. ;)
Jag tränar för att det är en del av min livsstil och att jag trivs med det annars hade jag lika gärna kunnat lägga ner det för länge sen.

Denna veckan kör jag bara gym, ingen MMA alls.
Ny termin börjar på tisdag nästa vecka och då drar verkligen allvaret igång på riktigt.
Har förberätt mig med ett träningsschema där det förhoppningsvis ska funka att kombinera gym och MMA -träningen på bästa sätt.

Nu har jag precis stoppat i mig ett mellan mål och ska dra på mig alla dom där kläderna igen för ett pass i "grottan"...